Nu startar 2023 N-Prognos
Normal utveckling i höstsäden
Årets första mätning är genomförd i en del fält i Skåne och i några fält i Västergötland. De flesta bestånd är fortfarande i bestockningsfas men ett av fälten i Skåne bedömdes till DC 30 (bladslidorna har börjat förlängas och avståndet från bas till axanlag är 1 cm eller mer) dvs början på stråskjutningen.
Trots en period med kallt väder nu i början av april, så utvecklar sig höstsäden i normal takt jämfört med andra år. Det innebär att vi i södra Sverige kommer in i stråskjutningsfas i de flesta höstvetefält om ungefär en vecka och i Mellansverige om cirka två veckor. Höstråg och höstkorn ligger tidigare och för dessa grödor är stråskjutningen igång i flertalet fält i söder.
Stråskjutningen är den period där spannmålen tar upp absolut mest kväve. Kvävebrist under denna period får en väsentlig effekt på den slutliga avkastningen. Det är också viktigt att kvävet sprids i så pass tid så att det hinner transporteras ner med nederbörd så att upptaget ska kunna ske. Har inte huvudgivan redan lagts så bör den köras den närmsta tiden.
Trots vikten av kväve nu så ska inte hela årets behov ut ännu. Startgiva + huvudgiva ligger lämpligen mellan 130-150 kg N för att ge spelrum för en justering innan och vid axgång. Är det tidsmässigt svårt att få ut hela huvudgivan nu så prioritera att lägga en lägre mängd i alla fällt istället för att lämna vissa fält ogödslade. Förhoppningsvis får vi, som det ser ut nu, lite regn i början av nästa vecka och därmed kväveeffekt i lagom tid inför stråskjutningen.
Senaste podden
Du kan också lyssna på Yaras podd som diskuterar N-Prognos och läget i fält runt om i Sverige.
Område SYD Skåne och Halland
Klicka på diagrammet för större bild
Område syd - Skåne och Halland
Höstvete
Höstvetet är igång och växter riktigt bra i södra Sverige och mineralgödslingen har börjat sätta avtryck. Vintern har varit nederbördsrik och skördenivån var hög i många fält förra året. Detta är två faktorer som ger anledning att misstänka att markleveransen av kväve kommer vara låg i många fält i år. Av de fält som mätts har förfrukt spannmål än så länge också låga nivåer av kväveupptag i nollrutorna. Sen sådd i många fall har också givit mindre utvecklad gröda och ett mindre kväveupptag på hösten. Andra exempel på högre kväveupptag finns också särskilt efter bättre förfrukter.
Den skillnad man ser redan nu i vissa fält mellan nollruta och omgivande fält är ett kvitto på att en mindre tidig giva kan göra nytta. Tabellen är ännu inte komplett men kommer fyllas på till nästa kväveprognos.
Svalövsgården 5 i Skåne är ett bra exempel på ett fint bestånd som ännu inte tagit upp så mycket kväve men ändå har en fin avkastningspotential. Det är en mätbar skillnad mellan fältet och nollrutan men knappast synlig för ögat.
Höstråg
Rågen är nu i 1-2-nods-stadium. Från försöken förra året lärde vi oss att det på samma sätt som i höstvete går bra att komplettera med kväve strax före axgång om behov finns.
I kontrakt som inte tillåter tillväxtreglering är det extra viktigt att skjuta en del kväve till den sena tidpunkten och det är ännu för tidigt att lägga sista givan. Kväve lagt i DC 31-32 minskar reduktionen av sidoskott och påverkar därför fortfarande stråstyrkan negativt.
Höstraps
Höstrapsen börja blomma i sydligaste delen av landet men är fortfarande i tidig knopp längre norrut.
Det går fortfarande att kompletteringsgödsla med kväve i sent knoppstadium och tidig blomning om man bedömer att grödan fått för lite kväve för den skördepotential som finns.
Område VÄST Västra Götaland
Klicka på diagrammet för större bild.
Område väst - Västra Götaland
Höstvete
Höstvetefälten i västra Sverige är överlag mycket täta och frodiga. Detta speglas också av mätningarna som gjordes på Bjertorp. De för området relativt höga kväveupptagen i nollrutan speglar ett frodigt bestånd där kväve lagrades in redan i höstas. Eftersom mineralgödselkväve spreds relativt nyligen och det inte kommit någon nederbörd av betydelse den senaste tiden så finns inget mätbart mineralgödselupptag.
Ett av fälten på Bjertorp vid mätning v 16. Beståndet är relativt frodigt för tidpunkten med fin skördepotential. Inga skillnader mellan fält och nollrutan.
