N-Prognos v 21
Bra bestånd och normala kväveupptag trots dåligt med regn
Den senaste veckan har bjudit på ganska varmt väder men med temperaturer som inte varit högre att spannmålen har kunnat utvecklas bra. Den låga mängden nederbörd som har kommit under april och maj är utmanande på sina håll. Lätta jordar i hela landet har det svårast, medan lerjordars höga vattenhållande förmåga och djupa rotnerträngning till stor del kan kompensera för låg nederbördsmängd.
Många bestånd ser mycket fina ut och kväveupptagen är höga förutsatt att kvävet har nått rötterna. Förutsättningarna för hög skörd på lerjordarna är än så länge mycket goda, så nu gäller det att förse plantorna med det kväve som de behöver. På lätta jordar som är torkdrabbade får vi nu en effekt i form av skottreduktion, men kommer det bara regn i slutet av maj eller början av juni så kommer fälten kunna bygga hyggliga skördar med de ax som går upp.
I område syd och väst är nu fälten, med något enstaka undantag, i DC 37 (flaggbladet just synligt) eller högre. Områdena öst och mitt är inte långt efter. För den gånga veckan har vi uppdaterat och lagt till nya beräkningar av gödslingsbehovet utifrån nollrutornas markleverans. Snittet på markleveransen är, i alla områden, något lägre än de värden som används som underlag till gödslingstabeller. Detta gäller vid både stråsäd och höstraps som förfrukt.
Helst skall man gödsla efter egna nollrutor eller använda N-tester, men för att generalisera behövs det oftast runt ca 200 kg N för 8 ton kvarnvete och ca 240 kg N/ha för 10 ton med stråsäd som förfrukt. Det ser också ut att gälla i alla områden. Det är ca 10 - 20 kg N/ha högre än vår standardrekommendation.
Komplettera med kväve innan nästa regn
Den närmsta tiden gäller det nu att, med hjälp av nollrutor och N-Tester, bedöma behovet av kompletteringsgödsling. Viktigt är att försöka gödsla innan de regn som förhoppningsvis kommer. Får vi inget regn så får vi inte heller ner kvävet och bör då avvakta med att sprida tills det i alla fall finns chans till regn i prognosen. Kvävet förloras inte om det är torrt i marken men behovet minskar om torkan fortsätter på grund av att skördepotentialen sjunker. Använd om möjligt Kalksalpeter som ger en betydligt bättre transport ner i marken och högre kväveeffektivitet vid torra förhållanden.
Område SYD Skåne och Halland
Klicka på diagrammet för större bild
Område SYD - Skåne och Halland
Höstvete
I område syd är nu de flesta fält i DC 37 (flaggladet just synligt) eller högre och det totala kväveupptaget i ovanjordisk biomassa ligger till stor del i spannet 70 – 110 kg N/ha. Räknar vi om detta till ett upptag med rötterna inkluderat, så innebär det att plantorna tagit upp 140 – 220 kg N/ha i hela plantan. Vi ser ett tydligt lägre kväveupptag i fält som inte fått en relevant mängd nederbörd efter mineralgödselspridningarna.
Årets snittmarkleverans är något lägre än den vi utgår ifrån när vi gör gödslingstabeller. Nu gäller det att förse plantorna med det kväve som krävs för den skördepotential som finns. Anpassa kompletteringarna efter nollrutor och din bedömning av skördepotential utifrån rådande väderläge och hur vattenhållande dina fält är. Var inte för pessimistisk på lerjordar med god vattenhållande förmåga och stort rotdjup. En del har redan varit ute och kompletterat innan det regn som kommit de senaste dagarna, vilket mest sannolikt var ett gott beslut. Fortsätt även i dessa fall att följa bestånden och väderläget.
Område VÄST Västra Götaland
Klicka på diagrammet för större bild.
Område väst - Västra Götaland
Höstvete
Tillväxt och kväveupptag i det västra området har den gångna veckan varit mycket hög. Med något undantag är nu alla fält i DC 37 (flaggbladet just synligt) eller högre. Bestånden är överlag mycket fina med god skördepotential. Området har i många fall också fått lite mer nederbörd än andra delar av landet.
Har man inte redan gjort det så är det dags att bedöma fältens behov av kompletteringsgödsling och tajma spridningen med nästa regn. Om möjligt välj Kalksalpeter som produkt.
Nollruta från Bjertorp (Bjertorp 7), fint bestånd och en nollruta som levererat en betydligt högre mängd kväve än snittet i området. Vid mätningen 46 kg kg N/ha i nollrutan och102 kg N/ha i fältet räknat i ovanjordisk biomassa.
Område ÖST: Kalmar, Östergötland, Södermanland och Örebro
Klicka på diagrammet för större bild.
Område öst - Kalmar, Östergötland, Södermanland och Örebro
Höstvete
I det östra området är vetefälten som lägst i DC 41 (flaggbladets slida utväxande) och snart i axgång. Många fält är i behov av kompletteringar, förutsatt att vädret vänder och det kommer regn. Gör behovsbedömningarna framför allt utifrån nollrutorna och en bedömd avkastningsförmåga och regn i prognosen när du bedömer skördepotentialen.
Nybble 1 är en nollruta med medelhög markleverans för området. Ovanjordiskt N-upptag i nollrutan 26 kg N/ha och i omgivande fält 107 kg N/ha. Plantorna var i DC 43 (flaggbladets slida börjar vidgas) vid mätningen.
Område MITT - Västmanland och Uppsala
Klicka på diagrammet för större bild.
Område mitt - Västmanland och Uppsala
Höstvete
Höstvetefälten i område mitt har utvecklats snabbt den senaste veckan. De senast utvecklade fälten var vid veckans mätning i DC 39 (flaggbladets slida just synlig). Många bestånd ser fina ut men de fält där en del av kvävet, p.g.a. brist på regn, inte kommit ner i marken är nu efter i kväveupptag.
För området mitt gäller precis som alla andra områden att det gäller att tajma regn vid kompletteringsgödsling. Det faktum att de är lite senare utvecklade gör att det finns mer tid för sena givor.
Fältet på Viby 1 har i veckans mätning tagit upp 23 kg N/ha i nollrutan och 78 kg N/ha i det omgivande fältet. Plantorna var vid veckans mätning i DC 45 - 55 (flaggbladets slida betydligt vidgat – ½ axet framme).
