N-Prognos v 20
Höga kväveupptag i de flesta fält
Den senaste veckan har bjudit på lite varmare väder, men med temperaturer som inte varit högre än att spannmålen mått okej av det. Den låga mängden nederbörd som kommit under april och maj är utmanande på sina håll. Lätta jordar i Skåne och östra Sverige har haft det svårast, medan Mälardalen hitintills haft goda förutsättningar med regn i den mängd som områdets lerjordar mår väl av. Generellt är avkastningspotentialen mycket god i höstsäden på vattenhållande lerjordar, medan lättjordar i områden med låg nederbörd kan få det lite svårare.
I område syd och väst är nu merparten av fälten i DC 32 (nod 2 kan kännas) eller högre och vi kan nu uttala oss om årets markleverans. Snittet på markleveransen i syd och väst är något lägre än de värden som används som underlag till gödseltabeller. Detta gäller vid både stråsäd och höstraps som förfrukt.
Den närmaste tiden gäller det nu att med hjälp av nollrutor och N-Tester bedöma behovet av kompletteringsgödsling. Det är viktigt är att försöka tajma de regn som förhoppningsvis kommer. Får vi ingen nederbörd, får vi inte heller ner kvävet och bör då avvakta med att sprida tills det i alla fall finns chans till regn i prognosen.
Använd om möjligt Kalksalpeter som ger en betydligt bättre transport ner i marken och högre kväveeffektivitet vid torra förhållanden. Har man inte Kalksalpeter hemma bör man undersöka möjligheten att få hem produkt tid, Kalksalpeter finns i lager på Yaras terminaler.
Område SYD Skåne och Halland
Klicka på diagrammet för större bild
Område SYD - Skåne och Halland
Höstvete
I område syd är många fält nu i DC 32 (nod 2 kan kännas) och det totala kväveupptagen är till stor del i spannet 70 – 90 kg N/ha. Årets markleverans är i genomsnitt något lägre än den vi utgår ifrån när vi gör gödslingstabeller. Nu gäller det att förse plantorna med det kväve som krävs för den skördepotential som finns. Anpassa kompletteringarna efter nollrutor och din bedömning av skördepotential utifrån rådande väderläge. Var inte för pessimistisk på lerjordar med god vattenhållande förmåga och djupt rotdjup. En del har redan kompletteringsgödslat innan regnet som kom i mitten av innevarande vecka. Finns det stora kompletteringsbehov så rekommenderar vi att en uppdelning av kompletteringen i två delar: en giva nu och en slutjustering om 1–2 veckor.
Fjelie N är ett tidigt utvecklat fält med både hög markleverans och högt N-upptag i det mineralgödslade fältet. Nollrutan har hitintills gett 42 kg N/ha och fältet runt omkring har tagit upp 94 kg N/ha. Båda värdena gäller för ovanjordisk biomassa vilket innebär att fältet av mineralkvävet tagit upp drygt 100 kg N/ha. Utvecklingsstadium vid mätningen var DC 37 (flaggbladet just synligt).
Område VÄST Västra Götaland
Klicka på diagrammet för större bild.
Område väst - Västra Götaland
Höstvete
Merparten av fälten i Västra Götaland var vid veckans mätning i DC 32 (nod 2 kan kännas). Bestånden är överlag mycket fina och har god skördepotential. Tillväxten i gödslad gröda har varit mycket god senaste veckan. De regn som kom nu i mitten av veckan, i kombination med måttliga temperaturer i väderprognosen, ger goda förutsättningar för fina skördar. Även i Västra Götaland ser det ut som om markleveransen av kväve i medeltal blir ganska låg och gödslingsbehovet är därmed högre än tabellvärdet.
Bedöm fältens behov av kompletteringsgödsling och tajma spridningen inför nästa regn. Om möjligt välj Kalksalpeter som produkt. Vid ett stort behov av kompletteringsgödsling och positivt väderläge kan man överväga att dela kompletteringen i två givor. Detta gäller inte minst vid odling av kvarnvete.
Om man lagt ca 160 kg N hittills kan det mycket väl vara aktuellt att lägga 80–90 kg N till för 9-10 ton kvarnvete. Då bör givan absolut delas upp på ca 50 kg i en första giva och sedan om det fortsatt är gynnsamt lägga 30–40 kg N ytterligare fram mot axgång.
Nollruta från Bjertorp (Bjertorp 20), fint bestånd och en nollruta som levererat exakt så mycket som vi räknar med när vi gör gödslingstabeller. Vid mätningen 28 kg kg N/ha i nollrutan och 64 kg N/ha i fältet räknat i ovanjordisk biomassa.
Område ÖST: Kalmar, Östergötland, Södermanland och Örebro
Klicka på diagrammet för större bild.
Område öst - Kalmar, Östergötland, Södermanland och Örebro
Höstvete
I det östra området är vetefälten som lägst i DC 41 (flaggbladets slida utväxande) och snart i axgång. Många fält är i behov av kompletteringar, förutsatt att vädret vänder och det kommer regn. Gör behovsbedömningarna framför allt utifrån nollrutorna och en bedömd avkastningsförmåga och regn i prognosen när du bedömer skördepotentialen.
Nybble 1 är en nollruta med medelhög markleverans för området. Ovanjordiskt N-upptag i nollrutan 26 kg N/ha och i omgivande fält 107 kg N/ha. Plantorna var i DC 43 (flaggbladets slida börjar vidgas) vid mätningen.
Område MITT - Västmanland och Uppsala
Klicka på diagrammet för större bild.
Område mitt - Västmanland och Uppsala
Höstvete
Höstvetefälten i område mitt har utvecklats snabbt den senaste veckan. De senast utvecklade fälten var vid veckans mätning i DC 39 (flaggbladets slida just synlig). Många bestånd ser fina ut men de fält där en del av kvävet, p.g.a. brist på regn, inte kommit ner i marken är nu efter i kväveupptag.
För området mitt gäller precis som alla andra områden att det gäller att tajma regn vid kompletteringsgödsling. Det faktum att de är lite senare utvecklade gör att det finns mer tid för sena givor.
Fältet på Viby 1 har i veckans mätning tagit upp 23 kg N/ha i nollrutan och 78 kg N/ha i det omgivande fältet. Plantorna var vid veckans mätning i DC 45 - 55 (flaggbladets slida betydligt vidgat – ½ axet framme).
