Grödor med lågt svavelinnehåll kan inte utnyttja tillfört kväve fullt ut, så svavelbrister är ofta mycket snarlika kvävebristerna i sina symptom, som till exempel ljusfärgning på grund av försämrad klorofyllproduktion. Den stora skillnaden är dock att svavel är trögrörligt i grödan, varför bristsymptomen för svavel syns i de unga växtdelarna först.
Magnesium och svavels påverkan på sockerbetsskörden
Magnesium är en viktig beståndsdel i växtens klorofyll. Ämnet aktiverar även många enzymreaktioner i plantan och behövs för upptag och transport av fosfor. En lämplig magnesiumnivå förbättrar grödans etablering.
Upptaget av magnesium vid en rotskörd på 50 ton /ha är ungefär 44 kg Mg/ha med 24 kg Mg/ha I blasten och 20 kg Mg/ha I rötterna.
När grödan lider av kalium- eller magnesiumbrist försämras transporten av fotosyntesprodukter från blasten till aktivt tillväxande växtdelar, vilket leder till försämrad tillväxt och utveckling.
En välkomponerad växtnäringsstrategi som inkluderar magnesium kommer öka sockerskörden.
Svavel och sockerbetsskörden
Svavel är en viktig del i alla proteiner och enzymer och eftersom klorofyll är det protein som har högst svavelinnehåll, kan svavelbrist påverka skörden väldigt mycket. Svavelupptaget vid en rotskörd på 50 ton/ha är ungefär 32 kg S/ha med 14 kg S/ha i blasten och 18 kg S/ha i rötterna.
