Gödsla lönsammare med NPK
För att få bästa resultat är det viktigt att se till lönsamheten över hela växtföljden och inte enbart för det enskilda året. Genom att årligen gödsla med YaraMila-produkter (Yaras NPK-produkter) som är anpassade efter grödans behov och näringstillståndet i marken, får man både ekonomiska och miljömässiga fördelar.
YaraMila-produkter ger inte bara kväve-, fosfor- och kaliumeffekter utan också positiva samspelseffekter mellan näringsämnena som gynnar grödan jämfört med att sprida enskilda näringsämnen var för sig. Dessa samspelseffekter är av betydelse för att uppnå kvalitetskrav och skördemål men även för att nå hög kväveeffektivitet.
Lönsamt med fosfor och kalium
Välj en NPK produkt som motsvarar grödans behov utifrån skördepotential och markinnehåll. Prioritera NPK till kombisådd, de unga plantorna behöver lättillgänglig fosfor och kalium. I höstsäd och höstraps förbättrar det etablering och övervintring. I vårsäd ger kombisådd NPK en snabb och bra rotetablering, bättre utveckling av plantan och i slutändan en
högre skörd.
Fosforgödsling ger skördeökningar i de flesta grödor vid P-AL-värden under cirka 10.
1. Högre skörd
Nytillförd lättillgänglig fosfor och kalium har en hög effektivitet och ger en merskörd.
2. Högre skörd i kombisådd vårsäd
Vid kombisådd, då P-AL är under cirka 10, är YaraMila det självklara valet. Försöken har i kombisått vårkorn gett stora skördeökningar för ett underhåll som ändå måste göras.
3. Bättre kvalitet
I kombisådd vårsäd har YaraMila-produkter också gett högre tusenkornvikt, högre rymdvikt och jämnare mognad. Kväveutnyttjandet har varit bättre och proteinhalten den som eftersträvats. Dessa kvalitetsparametrar är viktiga inte minst vid odling av till exempel maltkorn.
4. Ökad odlingssäkerhet
Anpassad mängd P och K till varje gröda ger en ökad odlingssäkerhet och därmed mindre skördevariationer.
5. Tidigare mognad
Både stråsäd och oljeväxter utvecklas snabbare om de gödslas balanserat med NPK jämfört med enbart NS. I försök har exempelvis korn mognat upp till en vecka tidigare. Tidigare mognad och skörd kan vara av största betydelse, speciellt om man planerar att så höstraps efter korn eller har en kort odlingssäsong.
6. Låga kadmiumhalter
Våra NPK-produkter YaraMila och Balans, innehåller i genomsnitt högst 12 mg kadmium per kg fosfor. Yara strävar efter att använda råvaror med så låg miljöpåverkan som möjligt och pga nya omvärldsförhållanden kan vissa tillverkningsomgångar ligga högre, men aldrig i närheten av maxgränsen för försäljning i Sverige (100 mg per kg fosfor)
Produkterna tillför betydligt mindre kadmium än om motsvarande mängd fosfor ges i form av P- eller PK-produkter.
Bördighetsanpassad gödsling med fosfor och kalium
Målsättningen för en ekonomiskt optimal fosforgödsling beror på vilka grödor man har i växtföljden. Odlar man exempelvis sockerbetor eller potatis som kräver en högre status för fosfor i marken är det ekonomiskt motiverat att sikta på P-AL-tal 10. Utan krävande grödor bör man sikta på mitten av klass III, dvs P-AL-tal 6. För att få ut mesta möjliga av alla grödor och också få en praktisk gödslingsstrategi behöver även övriga grödor gödslas mera med fosfor vid samma fosfortal i marken i en sockerbets- eller potatisväxtföljd.
Balanserad fosforgödsling
För att P-AL i marken ska bibehållas i önskad P-AL-klass är det
nödvändigt att ersätta den mängd fosfor som förs bort med skörden
under växtföljden. I tabellen nedan ges exempel på hur mycket fosfor som bortförs under en växtföljd och hur mycket som tillförs vid två olika gödslingsalternativ.
Balanserad kaliumgödsling
Målet med kaliumgödsling är att upprätthålla en god kaliumstatus i marken. Detta sker bäst genom en årlig NPK-tillförsel anpassad efter aktuell gröda och K-AL-klass. På samma sätt som med fosforn nedan kan man räkna på tillförsel och bortförsel under en växtföljd. Halm innehåller mycket kalium. Om halmen förs bort måste detta kompenseras genom en ökad gödsling med 20–30 kg K/ha.
Att enbart titta på hur mycket kalium som bortförs med skörden kan vara vilseledande. I oljeväxter till exempel, bortförs bara 8 kg K/ton fröskörd, men det behövs ytterligare 30 kg K/ha för att bygga stjälkar och blad.