YaraMila® Raps sänker vårens N-behov i höstraps

Maj 2020 Carl-Magnus Olsson, Yara

Alla parceller i Yaras och Väderstads demo fick 60 N per hektar. Längst t.v. YaraMila Raps radmyllad vid sådd och längst t.h. samma produkt men bredspridd före sådd. I mitten Sulfan radmyllad vid sådd. Det var stor skillnad i biomassa vid klippning och vägning, så vid förväntad avkastning 5 ton per hektar och mineralisering på 25 kilo N per hektar, skiljer det mycket på vårkvävebehovet mellan leden.

Vi har goda förutsättningar för höstrapsodling i Sverige. Det bekräftas av att både areal och avkastning har ökat de senaste åren. Skördenivån ligger högt jämfört med övriga Europa, och odlingssäsongen 2019 var det inte ovanligt med skördar runt 6 ton per hektar. Ny vinnare koras 2020 Intresset för höstraps är därför onekligen stort, och rapsen är en viktig gröda i växtföljden. Den bidrar med ett stort ekonomiskt värde, förutom att vara ett ofta välkommet avbrott i stråsädesdominerade växtföljder. Säsongen 2015/2016 genomfördes tävlingen Rapsmästaren utanför Helsingborg och vinnaren uppnådde 6570 kilo per hektar. Nu är det dags att åter utse en ny vinnare i Rapsmästaren 2020. Förhoppningsvis sker det med ny rekordskörd som sätter Sverige på kartan som landet Rapsmästare. Rapstävlingen 2020 genomförs hos Ebbe Persson på Egonsborg som ligger strax utanför Trelleborg i Skåne.

Beståndstäthet i demo

Ett stenkast från tävlingsplanen har Yara tillsammans med Väderstad en demoodling. Tanken med demoodlingen är att skapa olika plantbestånd genom gödsling och såteknik på hösten. Hur olika beståndstäthet från hösten kan påverka vårens kvävebehov är några delar vi vill demonstrera. I demoodlingen använder Väderstad sin Tempo-såmaskin som med 50 cm radavstånd för höstrapsen också placerar mineralgödseln 5 cm från utsädet.

Kombination med N

Den 21 augusti sådde vi fyra led: tre led med Temposådd (15, 30 och 60 frön per kvadratmeter) och i det 4:e ledet använde vi försökssvärdens Väderstad kombisåmaskin med 60 frön per kvadratmeter. Varje ”utsädesled” är sedan delat i två gödslingsled: YaraMila Raps respektive Sulfan med 60 kilo N per hektar vid sådd. För att kunna demonstrera placeringseffekten av gödseln tillförde vi också ett extra led med 30 frön per kvadratmeter, men med bredspridning av 60 kilo N per hektar som YaraMila Raps före sådd.

Hösten visade skillnader

I samband med en fältvandring i början av oktober 2019 visades demoodlingen med olika utsädesmängder och gödselmedel. I fält kunde vi notera skillnader mellan Sulfan och YaraMila Raps (se foton). Plantor gödslade med YaraMila Raps var kraftigare och hade ett bättre rotsystem. I demofältet syntes även fördelen av kombisådd jämfört med bredspridd mineralgödsel före sådd.

Klippning bekräftade synintryck

För att bestämma vårens kvävebehov klipptes och vägdes rapsens grönmassa i samtliga demoled den 30 oktober. De synliga skillnader vi såg i samband med fältvandringen den 3 oktober 2019 bekräftades med resultat från Kvävevågen – ett beräkningsverktyg som finns att använda på Svensk Raps hemsida. Utgår vi från leden med 30 plantor per kvadratmeter nådde 60 N per hektar med YaraMila Raps högst biomassa (se tabell). Lägst biomassa hade vi i det led där gödseln bredspreds före sådd. I detta led tog det längre tid innan växtnäringsupptaget påbörjades, och det gav sämre tillväxt. Tidigare fältförsök visar att en kraftig raps på hösten har ett lägre kvävebehov på våren jämfört med svagare raps. Detta återspeglas i demoodlingen där rapsen, höstgödslad med YaraMila Raps, har ca 40 kilo lägre kvävebehov på våren jämfört med ledet som tillfördes Sulfan.

Grundlägg med YaraMila Raps

Plantantalet är en viktig faktor för att grundlägga en hög skörd. Med växtnäring kan vi sedan förbättra övervintringen hos höstrapsen och redan från sådd skapa ett bestånd som står rustat inför optimalt kväveupptag på hösten och därefter bättre klara vinterns påfrestningar. Med YaraMila Raps är det möjligt att säkra rapsens höga avkastning redan från början.

Kan nå 7 ton raps per hektar

Albin Gunnarson, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, är tävlingsledare för Rapsmästaren 2020. Han bedömde att utgångsläget för tävlingen var mycket bra efter vårvintern.
– I dagsläget finns ingen utvintring av plantor, utan det är gröna och fina blad i alla led, konstaterar han.
Intresset har varit stort kring tävlingen, och många lag har varit otåliga att komma igång med vårens insatser. Tävlingsfältet har historiskt sett höga rapsskördar och enligt Albin är det inte osannolikt att flera lag når 7 ton per hektar. Skillnaderna mellan leden är idag synbara, men det är alltid svårt att skörda en parcell med ögat.
– Utveckling i de olika bestånden och lagens insatser blir spännande att följa under våren, säger Albin Gunnarson.