Kväveläget

Den fortsatt låga temperaturen gör att grödornas utveckling går mycket långsamt. Om man ser på temperatursummorna ser man att vi börjar släpa efter en del i sydligaste Sverige medan Mälardalen har en mer normal utveckling. Väderleksprognosen för den närmaste tiden med lite lagom värme och det faktum att vi nu snart är i slutet av april gör att vi ändå kan räkna med att utvecklingen tar fart på allvar.

15 april 2021

Höstgrödorna ser i allmänhet riktigt bra och välutvecklade ut (undantag finns tyvärr). Därför tror vi inte att den kyliga perioden senaste tiden ska behöva påverka skördepotentialen negativt i någon större omfattning. Kommer värmen finns redan de skott som behövs utan ytterligare bestockning.

Kväveläget för olika grödor

Höstraps
Knoppstadium i hela området och andra givan skall vara ute. Om inte se till att få den spridd snarast.

Råg och höstkorn
Även om utvecklingen gått långsamt är vi i tidig stråskjutning nu eller inom några dagar. Huvudgivan ska därför vara ute nu och är den inte det så gäller samma som i rapsen att den ska ut före nästa regn. Slutjustering av kvävenivån kan vi sedan göra fram till 2 noder i kornet och flaggbladsstadiet i rågen.

I kväveförsöken i råg som startats i år kan man se att kväve som lades för 2-3 veckor sedan nu börjar ge effekt i grödan trots kylan. Se bilderna nedan.

Kristianstad-råg.jpg — Rågförsök på Borgeby, Skåne. Här är grödan i begynnande stråskjutning och man ser en tydlig nyansskillnad mellan ogödslad ruta och kvävegödslat.

Borrby-Råg.jpg — .Rågförsök vid Kristianstad, Skåne. Här är grödan ännu inte i stråskjutning men man ser en viss nyansskillnad mellan ogödslad ruta och kvävegödslat.

Höstvete
I höstvetet är ännu inte i stråskjutning men vi räknar med att man bör försöka ha effekt av huvudgivan kring första maj i Sydsverige och några dagar in i maj i Mellansverige. Det behövs också några millimeter regn efter gödsling så det börjar bli dags att köra.

I frodiga bestånd >900 skott / m2 bör man hålla igen på totalamängden av tidig + huvudgiva ( max 140 kg N/ha) och skjuta mer till senare komplettering för att minska risken för liggsäd.

För de lokaler som fått stora regnmängder i andra halvan av mars och början av april gäller samma som vi skrev i förra nyhetsbrevet, dvs. att om det har varit vattenmättade förhållanden i fält så finns risk för kväveförluster genom denitrifikation. Störst förluster uppstår i blötare svackor och partier med högre lerhalter eller markpackning. Det finns ingen anledning att uppskatta och kompensera eventuella förluster redan nu. Du som har riskfält bör istället följa fälten lite extra noga, gärna med Maxrutor och N-Tester. Eftersom kväveförlusterna är ojämna i fälten så är det extra fördelaktigt med en fältanpassad kvävegiva vid DC 37 med hjälp av N-sensorn eller satellitbilder.