Var uppmärksam på kväveförluster efter regnandet!
På många håll i landet har det kommit stora regnmängder under maj. Så stora att man kan befara att det uppkommer ”vattenskador” framförallt i vårsäd. Skadorna syns framförallt på lerjordar, där kornet gulfärgas och havren blir lite mer rödgrön, särskilt i svackor eller emellan täckdiken.
Senast detta var vanligt var 2015 då vi hade en sval och regnrik maj-juni och nu har vi hittills i maj minst lika stora regnmängder som då.
Även i fält där man inte ser tydliga vattenskador kan kväveförluster förekomma och kräva kompletteringsgödsling för att utnyttja skördepotentialen och nå önskade proteinhalter. 2015 fick vi många frodiga bestånd, bra skördar men mycket låga proteinhalter. Det ryktades om att det inte gick att nå proteinhaltnivå till maltkornskvalitet eller brödkvalitet på grund av att grödan inte tog upp kväve när det var svalt och fuktigt. Försöken visar att så inte var fallet. Däremot kunde tidigt lagt kväve ha låg effektivitet, sannolikt på grund av förluster medan senare kompletteringar gav både skörd och protein.
Ett exempel är kväveförsöket i korn i Grästorp år 2015 här under. Platsen hade en mycket låg grundskörd utan kväve, vilket medförde att kvävebehovet var mycket stort. Jämför sedan också kombisådd 70 kg N som gav 5 057 kg/ha i skörd och 51 i kg/ha skördat N i kärna. 130 kg kombisådd gav 6 444 kg skörd och 65 kg N i kärna. Där hamnade bara 14 kg av de gödslade 60 kg extra i kärnan vilket tyder på betydande förluster eftersom proteinhalten samtidigt var endast ca 7,5%. Om man istället gav de extra 60 kg N som Kalksalpeter i stadium 31 fick vi 7 177 kg skörd och 92 kg N i kärna dvs ca 40 kg av de extra 60 hamnade i kärnan vilket i gengäld är exceptionellt bra. Totalt var det ändå för lite kväve och man skulle behövt lägga ca 20 – 40 kg N ytterligare som komplettering för att få maltkornskvalitet. Maj var blöt på platsen men knappast värre än i år, jämför med Hällum i tabellen för nederbörd.
Redan på 1990-talet kunde vi konstatera att de så kallade vattenskadorna oftast berodde på kvävebrist i första hand. Nedan finns två försök från Västergötland på lerjord där kornet gulnade efter en blöt inledning på juni. Med grundgödsling på 125 resp. 110 kg N fick man en skörd på bara 2 700 resp. 3 800 kg/ha. En extra gödsling med 60 kg N gav en skördeökning på 1 700 resp. 2 300 kg/ha och bra kväveeffektivitet. Se tabellen nedan.
Det går alltså att rädda upp grödor som tappat kväve ganska sent i utvecklingen.
Höstvete
Höstsäd är sannolikt inte lika känslig som vårsäd, dels för att den hunnit förbruka lite mer vatten under våren och att man inte packar på samma sätt som vårbruket vid vårsådd.
Erfarenheten från 2015 är att man kunde tappa kväve och den långa svala våren gav mycket frodiga bestånd som sannolikt förbrukade mycket kväve. Kompletteringar gav då bra skördeökning och möjlighet att nå önskad proteinhalt.
Använd N-Tester™ för att få indikationer om hur det enskilda fältet ligger till.
Om man använder varierad gödsling med Yara N-Sensor® eller Atfarm ska man under dessa förhållanden absolut använda utjämningsmodellen för komplettering även i riktigt sena stadier. Vi ska alltså kompensera med mer kväve i ”vattenskadade” områden där kväveförluster uppstått.
