Snålgödsling är inte möjligt i längden

Plantornas tillgång på fosfor och kalium är avgörande för odlingsresultatet. Snålgödsling kan vara tillfälligt motiverat vid höga gödselpriser, men den gör ett ordentligt hål i intäkterna i långa loppet. Med hjälp av markkartering, PK-balansberäkning och Yaras verktyg för bördighetsanpassad gödsling går det att hitta balansen. Nyckeln till en ekonomiskt bra PK-strategi är att varken gödsla för mycket eller för lite.

Hugo Hjelm

De extremt höga priserna på fosfor och kalium som vi sett sedan under hösten 2021 har av naturliga skäl satt avtryck på många gårdars gödslingsstrategier. Vi har tidigare skrivit i Växtpressen om hur och när det går att fuska med fosfor och kalium (”Här kan jag fuska med P och K hösten 2022 (om jag måste)”, Växtpressen 1/2022). Men i längden finns det inga genvägar – låga markvärden för P och K innebär en lägre bördighet och ofrånkomligen lägre skördar.

Allvarligt med lågt värde

Vad innebär ett lågt P-AL-värde i praktiken? Åkermark med låg fosfornivå blir mer känslig för bristande fosforgödsling till den enskilda grödan. Vi kan visserligen fortfarande ta hyggliga skördar, förutsatt att vi tillför mineralfosfor och kalium i tillräcklig mängd som plantan kan ta upp under tillväxtperioden. Men om vi inte fosforgödslar, eller om vi har väderförhållanden som försvårar markupptaget som t.ex. en period med torka, orsakar fosforbristen en tydlig skördesänkning. I långliggande försök* med vårkorn minskade skörden med 20 procent när man gick från övre klass III till klass II och inte gödslade med fosfor. Motsvarande siffra om vi går från övre klass III till klass I var en  skördeminskning på 30 procent. Potatis i samma typ av försök gav en  minskning på 25 procent om markvärdena sänktes från klass IVa till III och 60 procent från klass III till klass II**. Andra studier i Sverige visar på  samma typ av samband. 

Markkarteringen är grunden

Grunden till en optimal PK-strategi är utan tvekan markkarteringen. Genom den vet vi hur mycket fosfor och kalium vi kan räkna med att grödan kan hitta i marken och hur mycket vi behöver tillföra. Från markkarteringen får vi också viktig information om pH-värdet som påverkar fosforns tillgänglighet. Markkarteringen ska inte vara för gammal, utan ska uppdateras i intervallet 5–15 år. Är du duktig på att hålla koll på din växtnäringsbalans så vet du  också mer om vad som händer över tid och kan spara några år mellan karteringarna.

Gör en PK-balansberäkning 

Balansberäkning är enkel att göra med analysverktyg och väl investerad tid. Använd till exempel Yaras PK-verktyg där du snabbt och enkelt lägger in gröda, skörd och vilka växtnäringsprodukter du använder. Inte minst kalium är jätteviktigt att hålla koll på i balansberäkningar. Det är lätt att underskatta kaliumbortförsel i potatis, sockerbetor och vall, vilket kan få stora effekter i efterföljande gröda. Tar du bort halmen? Då behöver P och K ersättas i högre grad för att fältet ska ligga i balans.

Fokus på bördigheten

Bördighetsanpassad P- och K-gödsling är Yaras verktyg för att beräkna gödslingsbehovet av fosfor och kalium. För fosfor utför verktyget beräkningen både utifrån ekonomiskt optimum uppmätta i försök, och från vilka grödor som finns i växtföljden. Odlar man potatis och sockerbetor siktar programmet på ett högre P-AL-tal än om man uteslutande odlar spannmål och oljeväxter. Har du låga värden kommer programmets rekommendation att leda till en uppgödsling, som ger positiv effekt både på kort och lång sikt. Har du höga värden ger rekommendationen ett underskott och det blir ekonomisk positivt att spara in på PK-gödslingen.

Prioritera den unga plantan

Direktavkastningen av en PK-gödsling är den extra skörd du får av årets gröda när du gödslar med fosfor och kalium. Störst direktavkastning får du alltid vid kombisådd med NPK. Det beror på en synergieffekt mellan P och K samt att den unga plantan med sitt mycket begränsade rotsystem ofta har svårt att får tag på den fosfor som krävs för god tillväxt. Störst utväxling av fosfor och kalium får du i vårsäd, därefter kommer raps följt av höstkorn, höstvete och råg. Prioritera rätt grödor och fält med låga markvärden. 


* Kirchmann, H., Börjesson, G., Bolinder, A., Djodjic, F. 2020. Soil properties currently limiting crop yields in Swedish agriculture – An analysis of 90 yield survey districts and 10 longterm field experiments. European Journal of Agronomy, 120, 126–132.

** Mellansvensk växtodlingskonferens 2021, Kirchmann, H. Vilka påverkbara
markegenskaper begränsar skördarna idag?